onsdag 13 augusti 2014

moln

så här va:
jag tittar på en punkt i himlen typ. loreen hade en röd prick på en kal vägg i sin etta i ett reportage, för "fokus", not the paper. Hon och jag, samma skrot och korn, har listat ut det va.
Så jag tittar på min "punkt av fokus"
och jag är ute på promenad... eller sitter i ett fönster...
och molnen drar förbi eller så är det bara helt blått och då brukar jag istället uppmärksamma flytarna i ögat, alltså de små bubblorna som flyter omkring på hornhinnan eller nåt. Jag upptäckte att jag hade såna när jag stod på balkongen en gång när jag var sexton och tittade på en blå himmel och jag såg de vippa runt i "synfältet" och tänkte shit nu är det kört nu 'r cancer/blind-"blivandet" igång, eller mer "hoppsan" eller "tjosan" för sån var och är jag, oftast ångestfritt som fan, och sen googlade jag och sen dess är mina flytare en god påminnelse om att det är vätskfyllda glober med nerver som bara är organ och elektriska som är hela synupplevelsen som ju oftast inte brukar "reflekteras över". god påminnelse = best friend "forever", blir alltid tjosan! när jag lägger "märke till". och knarrar ett skratt. nasalt. skrockande. jag menar vafan hehe, vätskefyllda glober... bingo! och sen brukar jag tänka, fan vad tydligt... och vad mycket konturer, intressant... färg dessutom... 20/20...
det är typ så ja.
sen.... tänkte formulering, typ: att... varför fantisera föreställningar när det finns moln liksom, varför tänka på något "irrelevant för """"överlevnaden""""" när de bara morf morf morfar runt som bästa lavalampa som alltid åtråddes som värdefullt när jag var liten.... hela tiden max upplösning. gillade alltid molnen i world of warcraft kunde kolla på dem i någon minut ibland, stämningar liksom. ja. men att gå på en ... walk... och fokus/loreena punkter in the air . så. typ en bit ovanför horisonten. så gatan blir suddig och folket som passerar suddiga. så skönt att inte se en massa strangers faces och bli #affected eller liknanden. alltså man är ju busy. med moln/floaters/fokus. men bara att köra på... och sen typ spänna bröstkorgen, hålla andan, släppa, hålla, och typ då kommer det SJUKT med endorfiner? works every time. lifehaxx.

1 kommentar:

  1. sen brukar det hjälpa att lyssna på musik ocskå! gärna loopa en låt... jag körde senast born to die med lana del rey, jätteskön slinga!

    SvaraRadera